Mer om hälsa

Sjukvården ser de symtom eller den diagnos du har som din sjukdom och all behandling är inriktad på att dämpa enskilda symtom. En holistisk hälsosyn har ett betydligt djupare perspektiv och eftersträvar istället en förbättrad självläkning. Det borde vara en självklarhet att alla har en självläkande förmåga, men dagens sjukvård är mer inriktad på kemisk behandling av symtom än att stimulera naturliga läkningsprocesser. För att arbeta holistiskt krävs ett helhetsperspektiv där psyke och kropp betraktas som en enhet i motsättning till dagens sjukvård som anser att de är två skilda områden.

Efter många år med holistiskt inriktade behandlingar började jag se ett tydligt mönster av bakomliggande mentala orsaker till ohälsa och sjukdom. Min nyutvecklade arbetsmetod inom homeopatin guidade mig gradvis allt djupare in i mysteriet med ohälsa och lärde mig att behandlingar måste utveckla våra personliga egenskaper för att på det sättet öka vår motståndskraft mot stress. Det finns ingen enkel "quick fix" när det handlar om hälsa. Istället krävs ett grundläggande arbete för att stärka personens inre egenskaper, vilket i sin tur förbättrar motståndskraften mot sjukdom (den engelska termen för detta är resilience).

Sammanställningen visar hur brett perspektivet måste vara vid arbete med hälsa och sjukdom. Den visar även att fysiska symtom bara är toppen på ett isberg. För att läka på en djupare nivå måste hänsyn tas till samtliga ovanstående faktorer. Vad jag har upptäckt överensstämmer inte med den dominerande synen på ohälsa och sjukdom inom svensk sjukvård.

Allteftersom min kunskap och förståelse har växt har jag insett att en utökad helhetssyn är avgörande för att kunna skapa en djupgående läkningsprocess. Läkare ställer diagnoser och skriver ut mediciner som är specifikt framtagna för att avlägsna eller dämpa enskilda symtom genom att påverka cellerna kemiskt. Det medför att människor blir reducerade till att enbart bestå av sina organ och kroppsdelar istället för att värderas som den helhet kropp och psyke är. Skillnaden förklarar varför så många är missnöjda med vården. Det handlar inte enbart om vårdens resurser utan mer om att få möta en läkare eller terapeut med förmågan att se utöver enskilda symtom och istället uppfatta personen bakom.

Sett ur ett helhetsperspektiv ger befolkningens hälsoläge en indikation på hur väl sjukvården fungerar. Den starkt ökande nivån av både psykisk ohälsa, antalet personer med kroniska sjukdomar och mängden cancerfall visar att något är fel inom dagens sjukvård. Trots att svensk sjukvård får mer pengar än någonsin tidigare ökar nivån av ohälsa istället för att minska.

Tiden har kommit för att skapa en förändring inom sjukvården. Istället för att inrikta hela den medicinska vården på enskilda symtom eller diagnostiserade sjukdomar är det nu dags för en mer vidgad syn på människan. Nyare internationell forskning visar hur avgörande stressnivån är vid både fysisk och psykisk ohälsa.* I linje med forskningen pekar min behandlingserfarenhet på att sänkta stressnivåer är den bästa vägen att förbättra hälsan. Det innebär att nivån av självförtroende och självkänsla har en avgörande betydelse för vår hälsa eftersom de påverkar hur stressade vi blir av samhällets prestationskrav.  

Även bearbetning av traumatiska minnen måste ingå i behandlingen. Gamla trauman ligger kvar i kroppen som både känslo- och cellminnen vilket i sin tur påverkar stressnivån. Enligt min behandlingserfarenhet är depressioner aldrig en slump utan beror vanligtvis på traumatiska erfarenheter från barndomen. För ett barn är det ett stort trauma att bli mobbad, slagen, utsatt för psykisk misshandel eller bli sexuellt utnyttjad, men det räcker med en dålig skilsmässa mellan föräldrarna för att lösa ut en sorgereaktion hos barn.

Forskningsresultaten som visar en koppling mellan traumatiska upplevelser i barndomen och kroniska sjukdomar hos vuxna blir allt starkare och står idag på en stabil grund internationellt. Uttrycket "toxisk stress" används för att beskriva stresstillståndet hos de värst drabbade.*

Glöm därför bort uttrycket att "tiden läker alla sår" för det gör den inte. Istället finns de traumatiska upplevelserna kvar inom oss och påverkar utvecklandet av både psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar. Du kan läsa mer om detta i min bok Den inre evolutionen – vägen till hälsa.

En holistisk behandlingsmodell ser till hela människan istället för att enbart behandla enskilda symtom. Förutom ett ökat självförtroende, höjd självrespekt och bearbetning av traumatiska minnen måste behandlingarna dessutom skapa en bättre känslomässig balans. Personer som drivs av överdrivet starka känslor fattar sällan kloka beslut. Hälsa handlar i hög grad om vår förmåga att skapa ett harmoniskt liv med plats för de lugna stunder som krävs för återhämtning och läkning. Rent fysiologiskt innebär detta att det stimulansdrivna sympatiska nervsystemet måste dämpas så att det läkande parasympatiska nervsystemet får arbeta ordentligt. Om du har sömnproblem är det ett tecken på att ditt sympatiska nervsystem är överaktivt, troligen p.g.a. stress och oro. I det långa loppet vinner du på att skapa ett lugnare liv istället för att ta sömnmediciner.

För att en läkare eller terapeut ska kunna arbeta med en holistisk behandlingsmodell måste han eller hon ha förmågan att se med förståelse, vilket innebär att förstå vad som rör sig inom personen på en djupare nivå. Det räcker inte att enbart se på provresultat eller ett enskilt symtom eftersom även livshistorien och personliga egenskaper måste värderas.

För att skapa en holistisk behandlingssmodell inom sjukvården krävs att det införs en integrativ hälsovårdsmodell. Integrativ medicin innebär ett samarbete mellan olika terapiformer utifrån patientens behov och önskemål. Enligt WHO:s definition kombinerar integrativ hälsovård konventionella mediciner med alternativ- och komplementärmedicin (KAM), traditionell medicin (exempelvis Ayurvedisk och kinesisk medicin) samt örtmedicin. Det viktiga är att din vårdgivare förstår vad som egentligen ligger bakom dina symtom och klarar att hjälpa dig lösa det grundläggande problemet på ett djupgående sätt.

I en systematisk bedömning av studier från 15 olika länder som har mätt befolkningens intresse för KAM visas att mellan 10 - 75% har använt någon form av alternativ- eller komplementär medicin (2014). Tidigare undersökningar har gett liknande resultat. Undersökningen visar att det finns ett stort intresse att kompletera den ordinarie vården med fler behandlingsalternativ.*

Införandet av ett integrativt vårdsystem handlar om att respektera befolkningens önskemål och har av den orsaken en etisk dimension i rätten till ett friare vårdval. I motsättning till ett flertal andra länder är dessvärre svensk sjukvård för närvarande helt låst i sitt tänkande och vägrar att se andra vårdmöjligheter än att ge mer och mer kemiska mediciner. Det är en stor skillnad jämfört med exempelvis Tyskland där majoriteten av läkarna även använder sig av alternativa behandlingsmetoder.

  * Referenser finns nederst under fliken Kost & mat

Foto Felix Jörgenfelt

Om du vill se mer av Felixs vackra naturfotografier eller videos gå till hans hemsida: https://www.jorgenfelt.com