Holistisk hälsa

Kost & mat

Kosten del 1)    


Hur mycket påverkar maten vår hälsa?


Mitt svar är enkelt; kroppen hör till naturen och behöver därför naturlig mat. Använd logiken istället för att följa en rad olika dieter som allt för ofta handlar om att någon vill tjäna pengar på din osäkerhet.


  • Ja, jag tror att tillsatser i maten ska undvikas i mesta möjliga mån. Själv har jag inte läst Nilsson och Ennarts bok "Döden i grytan : om vår rädsla för riktig mat", men rekommenderar den till er som vill veta mer.


  • Ja, jag tror att hel- och halvfabrikat av mat ska undvikas. Jag hade en intressant upplevelse för några år sedan. En släkting hade lämnat kvar en kartong med en inköpt färdiglagad middag i frysen. Eftersom jag inte tycker om att slänga mat åt jag till slut upp maträtten till middag. Vanligtvis kan jag äta middag vid 17-tiden och sedan vara mätt utan behov av mer mat fram tills frukost nästa dag. Den här gången blev jag istället desperat efter mer mat redan efter två timmar. Kroppen kändes helt tom och utan energi. Upplevelsen fick mig att misstänka att färdiglagad mat från frysdiskarna av någon orsak mest består av tomma kalorier och därför inte är lämplig som mat.


Färger som glädjer synsinnet   


  • Ja, jag tror att spannmål ska undvikas eftersom kroppen inte verkar mår bra av det. Det går naturligtvis att kalla det för ”glutenintolerans”, men enligt min erfarenhet ligger så mycket mer i den negativa effekten av att äta spannmål att det inte ska klassificeras som en allergi. Även i det här fallet bygger jag på mina egna upplevelser och valet att lyssna på min kropp när den sa ifrån att spannmålsprodukterna skulle bort ur kosten. Det kräver en omställning i matvanor och ett nytt sätt att tänka vid matlagningen, men resultatet visade sig vara väl värt besväret. Först försvann magsmärtan efter måltiderna. Vidare gick jag ner  från 66 till 55 kg och närmade mig min ungdomsvikt efter ett drygt år med spannmålsfri kost. Dessutom började jag för första gången i livet få ordentliga muskler. Det hade jag aldrig lyckats med tidigare trots ett aktivt liv. Tack vare den större muskelmassan ökade även min fysiska styrka. Nötter och fröer ersätter en del av spannmålet och ger betydligt bättre näring. Idag är jag så van att äta spannmålsfritt och ser så stora fördelar med kosten att jag inte kan tänka mig att gå tillbaka till smörgåsar, müsli och spagettikost igen. Ris klassas inte som spannmål och är OK att äta men har en hög nivå av kolhydrater vilket grönsaker i övrigt inte har.

Jag förmodar att kroppen ställer om från kolhydrat- till fettförbränning när spannmålet och sockret försvinner ur kosten och att det är orsaken till viktminskningen.


  • Nej, jag tänker inte på att äta mat med lågt glykemiskt index (GI). Istället äter jag ren och naturlig mat med en mängd självodlade grönsaker året runt samt bär och frukt från skog och trädgård. Min erfarenhet är att sådan mat håller mig mätt länge samtidigt som den ger bra näring. Naturlig mat ligger automatiskt lågt när det handlar om kolhydratnivåer. Till och med den utskällda potatisen (som jag odlar själv och därför äter) innehåller enligt Livsmedelsverket mindre än hälften av kolhydrater jämfört med fullkornsbröd.


  • Nej, jag äter inte en ”raw food diet”. Däremot äter jag mycket rårivna grönsaker och mjölksyrad vitkål på vinterhalvåret samt sallader på sommaren. Bären fryser jag hela och äter naturella under hela året. När det finns färska bär väljer jag det. Men jag äter kokt middag och en omelett varje dag (underbart god örtomelett), så det blir en blandad och relativt varierad kost.


  • Ja, jag äter kött och fisk. Efter att ha varit vegetarian i 20 år lyssnade jag återigen på min kropp när den sa ifrån att proteinnivån måste ökas, vilket den talade om genom att skapa ett starkt begär efter kött hos mig. Nu äter jag enligt ett rullande schema med två köttdagar, två fiskdagar och två vegetariska dagar. Suget efter kött har minskat vilket jag uppfattar som att behovet av protein inte är lika stort längre. Istället ökar önskemålet om fler vegetariska dagar i veckan. Behovet av färsk frukt finns alltid och jag är noga med att äta frukt efter säsongen året runt.



Blåbär fyllda med antioxidanter

Den enda gången spannmålsfri kost kan vara problematisk är vid resor, men det går alltid att lösa även om det ibland får bli med en grillad kyckling och några tomater eller färdig Thai-mat.


En kokbok med många bra tips är ”Ferry Food” av Björn Ferry & Cathrine Schück.


För att till slut svara på den inledande frågan om hur mycket maten egentligen påverkar hälsan är mitt svar att maten inte är den avgörande faktorn, men att den påverkar. Att socker har skyhöga kalorinivåer och en koppling till typ 2 diabetes börjar allt fler inse, men än så länge har spannmål undkommit någon större nivå av granskning. Det finns både hemsidor och viss forskning, men, som för mycket existerande hälsoinformation från USA har dessvärre kommersialiseringen nått en osmaklig nivå.


För en nybörjare som vill äta sundare finns mycket att förändra, men sedan är det en skala beroende på egen kunskap och intresse. Mina förslag är:


1. Ta bort så mycket som möjligt av produkter som innehåller alla former av socker. Använd i första hand Agavesirap istället för socker. Läs innehållsdeklarationen där mängden socker finns redovisat.


2. Minska eller helst ta bort spannmålsprodukter istället för att äta glutenfritt. Jag tror att det viktigaste är att byta ut spannmålsprodukter mot en mer ursprunglig kost.


3. Ät tre ordentliga mål mat om dagen; frukost, lunch och middag. Om mellanmål är nödvändigt låt det bestå av frukt eller nötter.



Tomat och örtomelett


4. Om sockersuget blir för starkt använd torkad frukt eller en ruta mörk choklad med en hög kakaoprocent för att lugna ner det. Socker skapar ett begär efter mer socker, på samma sätt som andra beroendeframkallande ämnen, så därför är det viktigt att få bort det ur kosten. Forskare är allt mer inne på teorin att sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen påverkar vad vi äter. Om det stämmer gäller det att helt enkelt svälta ut de sockernedbrytande bakterierna för att på så sätt minska sötsuget. Tanken att bakterierna i sin tur kan framkalla ett sug efter just deras favoritämne ger ett helt nytt perspektiv på orsaker bakom övervikt och fetma.

Jag har hittat en bra blogg med en mängd intressanta, sockerfria och ofta spannmålsfria recept: http://bakasockerfritt.se


5. Ät dig mätt vid varje måltid. Det ökar möjligheten för att inte ”falla för frestelser” när hungern slår till. Hur mycket du ska äta beror på ålder, kön, aktivitetsnivå, näringsnivån i maten och hur välfungerande ditt matsmältningssystem är.


6. Ge dig själv tid. Att bygga en sund kropp tar åratal, speciellt om den i starten är påverkad av ett långt liv med dålig kost och höga stressnivåer. Det handlar inte om en tillfällig diet, utan om att helt enkelt skaffa sig bättre matvanor.  Om du har ätit näringsfattig mat tar det tid att både fylla på förråden av nödvändiga ämnen och att bygga om kroppens struktur.


7. Försök att äta en kost som ger dig den nödvändiga näringen, men ibland är det nödvändigt att komplettera kosten med ett vitamin- eller mineraltillskott under en period.




Kosten del 2)


Ska forskningslarm om cancerframkallande mat tas på allvar?


Med jämna mellanrum kommer rapporter om att ett visst födoämne är cancerframkallande. Många människor funderar över om de ska lägga om kosten, men är samtidigt osäkra på om det är nödvändigt. Går det att värdera forskningsresultaten? 

 

Svaret är att det beror på hur väl underbyggda resultaten är. Om det är en enskild forskningsstudie är det lika bra att vänta och se om fler kommer fram till samma resultat. Dessutom måste ”den statistiska signifikansen” värderas. Det innebär att se hur stark studiens resultat egentligen är. Om det är en svag signifikans kan resultatet bero på andra faktorer, men är det en stark signifikansnivå står studien starkare även om den är ensam. Ju fler studier som kommer fram till samma resultat desto säkrare kan du vara på att larmet ska tas på allvar. Om forskarna gör en meta-analys dvs. ser på samtliga studier angående en frågeställning, gallrar bort undermåliga studier och sedan slår ihop de kvarvarande, väger resultatet betydligt tyngre. 


För närvarande finns enbart en matvara som har så starka resultat att det bör påverka kosten, nämligen charkuteriprodukter. Studier som visar ett samband mellan cancer och charkuteriprodukter har funnits en längre tid. Bland annat har Susanne Larsson, biträdande professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, publicerat en meta-analys på 12 olika studier om sambandet mellan dödlighet och köttkonsumtion. Resultaten visar ett samband mellan processat kött (charkuteriprodukter) samt totalmängden av konsumerat kött och ökad dödlighet. Den statistiska signifikansen för ett samband mellan obearbetat kött och ökad dödlighet fanns men var svagare.


När WHO: s expertråd IARC (International Agency for Research on Cancer), vilket består av 22 experter från 10 länder, utförde en meta-analys på över 800 studier blev kopplingen mellan cancer och processat kött så stark att charkuteriprodukter placerades i Grupp 1. Det innebär att produkterna anses vara bevisat cancerframkallande. Charkuteriprodukter hamnar därmed i samma grupp som tobaksrökning, alkoholkonsumtion, asbest och luftföroreningar. Enligt IARC är det dock stora skillnader mellan effekten av de olika ämnena. Medan rökning uppskattas orsaka 1 miljon dödsfall per år och alkoholkonsumtion 600 000 värderas charkuteriprodukter orsaka 50 000. Det starkaste sambandet finns med cancer i ändtarmen, men även cancer i bukspottkörteln och prostatacancer visar ett svagare samband. Analysen pekar på att för varje 50 grams ökat intag av charkuteriprodukter ökar risken för ändtarmscancer med ca 18 %.




 Följande produkter klassas som

charkuterivaror:


Alla former av korv, leverpastej,

blodpudding och sylta men även bacon,

kassler och köttfärs eftersom de är

bearbetade. 



Sambandet mellan obearbetat kött och cancer är svagare och kan för närvarande inte med säkerhet antas vara cancerframkallande.

Varför charkuteriprodukter orsakar cancer är inte klarlagt.


Kosten del 3)

Jag har valt att till största delen leva av den mat jag odlar själv eller samlar in i skogen. Den är garanterat ekologisk och håller en hög kvalitet. I tillägg krävs inköp av proteinrikare mat, fett och några mejeriprodukter som inte är helt nödvändiga men som förhöjer smakupplevelsen. Jag tycker själv att min mat är rena lyxmaten, vilket bottnar i den höga matkvaliteten i kombination med varsam tillagning. I min dagliga kost ingår råkostsallader tillsammans med den tillagade maten. Proteinet består till största delen av ägg samt inköpt kött från en KRAV-godkänd lammuppfödare i närområdet.


En viktig orsak till att jag kan leva resurssnålt och billigt är att spannmålsprodukterna är borttagna ur kosten eftersom det medför att jag lever mer på vad jag odlar. Att odla spannmål kräver en helt annan kapacitet än att odla grönsaker och när hälsoeffekterna ändå är tveksamma finns det ingen orsak att lägga resurser på det.


Världens godaste örtsalt


Använd ett bra flingsalt. Plocka örter som överensstämmer med varandra. Exempelvis:

Persilja, gräslök, lökblast, libbsticka, citronbasilika, kungsmynta eller oregano, timjan och min stora favorit rotselleriblad (vilket dock kräver att du odlar rotselleri).

Kör örterna i mixen så att de finfördelas. Blanda dem med flingsaltet. Låt blandningen torka i rumsremperatur.


Konsumtion 


Allt fler inser att vi lever i en tid när extrema väderförhållande ökar. En viktig del av orsaken till förändringarna är att den västerländska livsstilen bygger på ett allt för högt uttag av naturens resurser. När drivkraften att konstant öka sin rikedom och ägande får avgöra vilka beslut som fattas blir konsekvenserna en snabbt ökande obalans i naturens egna system där koldioxidnivåerna ingår. Idag förbrukas naturens resurser på ett sätt som motsvarar 1,7 planeter, vilket alla borde förstå inte kommer att fungera. För mer information se: https://www.footprintnetwork.org/our-work/ecological-footprint


Det finns ett motsatsförhållande i politikernas önskan att BNP (bruttonationalprodukt) ska fortsätta öka samtidigt som de talar om att en anpassning till ett hållbart resursuttag från naturen måste ske. Den hårda läxan alla måste lära sig är att den ekvationen inte går ihop. Människor med en livsstil som medför ett överuttag av naturens resurser måste lära sig att leva på ett så resurssnålt sätt att planetens balans inte hotas. Naturens resurser är trots allt själva grunden för alla arters överlevnad vilket inkluderar mänskligheten.


Att tänka på vad vi köper är därför en del av det nödvändiga helhetstänkandet för att skapa en livssituation i balans med naturen. Vi måste alla bli bättre på att återvinna och återanvända gamla saker. Shoppingkulturen måste upphöra. Alla smarta människor inser detta och lägger sin energi på att fixa till äldre kläder, möbler eller annat som behövs utan att köpa nytt så långt det går. Mindre shoppande sänker BNP men ökar mänsklighetens möjlighet att överleva i längden och ur mitt perspektiv måste det trots allt ha högsta prioritet.


Om du vill hjälpa naturen och planeten att återfå en bättre balans är den viktigaste handlingen att minska ditt eget resursanvändande. Det går att uttrycka som att varje person måste minska sitt ekologiska fotavtryck. Se http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck för mer information. Min omställning medför inte enbart att jag lever billigare utan även att min livsstil är hållbar tack vare att uttaget av naturens begränsade resurser är så litet.


Resor


Jag begränsar mitt resande av flera anledningar. Ett är av miljöhänsyn och tack vare odlandet och en genomtänkt kost behöver jag bara köra de 2 milen till stan var 3:e vecka för att handla. Då passar jag samtidigt på att ordna allt som kräver en stadskontakt. Det är även en del av konceptet att leva billigt eftersom resandet i sig drar pengarna ur budgeten.


Den mest fantastiska resan är oavsett att hitta sin inre värld och inre jag. Då först kan vi gradvis upptäcka vem vi egentligen är. Den inre resan kräver bara stillhet och är därmed väldigt resurssnål.

Odling


Att odla min mat är en viktig del av min livsfilosofi och en nödvändig del av att kunna minska min arbetstid till två dagar i veckan. Att odla kräver kunskap och tar tid att lära sig, men gradvis har jag lärt mig metoder som minskar hur mycket arbete som behövs för på att odla vad jag behöver. Kompostering och täckodling är två viktiga delar i en välorganiserad odling. Du kan läsa mer om kompostering på https://www.odla.nu/inspiration/kompostering och om täckodling på https://sarabackmo.se/frodiga-vaxter-i-tackodlingen. Mina enda kommentarer till vad som sägs i videon är att jag använder trasiga ensilagebalar som jag köper billigt av bonden som täckmaterial och att jag hade varit försiktig med att blanda in ogräs i komposten. Dessutom använder jag kompostmedlet Bokashi för att påskynda komposteringsprocessen.


Täckodling. Näten i bakgrunden skyddar kålen mot insektsangrepp.

Även bär och frukt är en viktig del av trädgårdens förmåga att skapa den mat jag behöver. Här växer förutom de gamla äppelträden även svarta och röda vinbär, buskar med krusbär och svart aronia tillsammans med havtorn och blåbärstry. Speciellt blåbärstry är ett fantastiskt bär som jag varmt rekommenderar.


Jag utnyttjar även skogens resurser av bär och svamp. Varför köpa dyra hälsokostprodukter för att få i dig antioxidanter när det växer precis lika hälsosamma bär i våra svenska skogar? Allt som krävs är viljan att ta till vara den mat som finns gratis runt oss i naturen samt en frysbox. För att inte förstöra näringsämnena i bären både fryser och äter jag dem naturellt. Att koka sylt eller saft av bären anser jag vara att fördärva de hälsobringande egenskaperna och kräver dessutom en tillsats av socker vilket bör undvikas.

Trumpetsvamp är en delikatess

Referenser



Stress orsakar ohälsa och sjukdom:

Carr, C. P., Martins, C. M., Stingel, A. M., Lemgruber, V. B., & Juruena, M. F. (2013). The Role of Early Life Stress in Adult Psychiatric Disorders. The Journal of Nervous and Mental Disease, 201(12), 1007-1020. doi:10.1097/nmd.0000000000000049.


Juster, R., & McEwen, B. S. (2015). Sleep and chronic stress: new directions for allostatic load research. Sleep Medicine, 16(1), 7-8. doi:10.1016/j.sleep.2014.07.029.


McEwen, B. S., & Gianaros, P. J. (2011). Stress- and Allostasis-Induced Brain Plasticity. Annual Review of Medicine, 62(1), 431-445. doi:10.1146/annurev-med-052209-100430


McEwen, B. S., Gray, J. D., & Nasca, C. (2015). Recognizing resilience: Learning from the effects of stress on the brain. Neurobiology of Stress, 1, 1-11. doi:10.1016/j.ynstr.2014.09.001.



Trauma från barndomen påverkar utvecklingen av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa:

Anda, R. F., Felitti, V. J., Bremner, J. D., Walker, J. D., Whitfield, C., Perry, B. D., . . . Giles, W. H. (2005). The enduring effects of abuse and related adverse experiences in childhood. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, 256(3), 174-186. doi:10.1007/s00406-005-0624-4


Draper, B., Pfaff, J. J., Pirkis, J., Snowdon, J., Lautenschlager, N. T., Wilson, I., & Almeida, O. P. (2008). Long-Term Effects of Childhood Abuse on the Quality of Life and Health of Older People: Results from the Depression and Early Prevention of Suicide in General Practice Project. Journal of the American Geriatrics Society, 56(2), 262-271. doi:10.1111/j.1532-5415.2007.01537.x.


Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V., . . . Marks, J. S. (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245-258. doi:10.1016/s0749-3797(98)00017-8.


Getz, L., Kirkengen, A., & Ulvestad, E. (2011). Menneskets biologi - mettet med erfaring. Tidsskrift for Den norske legeforening, 131(7), 683-687. doi:10.4045/tidsskr.10.0874 [Original in Norwegian, English fulltext translation: http://tidsskriftet.no/article/48374/en_GB/].   


Gilbert, R., Widom, C. S., Browne, K., Fergusson, D., Webb, E., & Janson, S. (2009). Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. The Lancet, 373(9657), 68-81. doi:10.1016/s0140-6736(08)61706-7. 


Kiecolt-Glaser, J. K., Gouin, J., Weng, N., Malarkey, W. B., Beversdorf, D. Q., & Glaser, R. (2011). Childhood Adversity Heightens the Impact of Later-Life Caregiving Stress on Telomere Length and Inflammation. Psychosomatic Medicine, 73(1), 16-22. doi:10.1097/psy.0b013e31820573b6.


McEwen, B. S., & Getz, L. (2013). Lifetime experiences, the brain and personalized medicine: An integrative perspective. Metabolism, 62. doi:10.1016/j.metabol.2012.08.020. 


Shonkoff, J. P., Boyce, W. T., & McEwen, B. S. (2009). Neuroscience, Molecular Biology, and the Childhood Roots of Health Disparities. Jama, 301(21), 2252. doi:10.1001/jama.2009.754 


Tomasdottir, M. O., Sigurdsson, J. A., Petursson, H., Kirkengen, A. L., Krokstad, S., Mcewen, B., . . . Getz, L. (2015). Self Reported Childhood Difficulties, Adult Multimorbidity and Allostatic Load. A Cross-Sectional Analysis of the Norwegian HUNT Study. Plos One, 10(6). doi: 10.1371/journal.pone.0130591.



Personliga egenskaper påverkar hälsonivån:

Friedman, H. S. (2000). The self-healing personality: why some people achieve health and others succumb to illness. San Jose, CA: ToExcel. ISBN: 0-595-00289-7.


Kern, M. L., & Friedman, H. S. (2008). Do conscientious individuals live longer? A quantitative review. Health Psychology, 27(5), 505-512. doi:10.1037/0278-6133.27.5.505.


Stewart, D. E., & Yuen, T. (2011). A Systematic Review of Resilience in the Physically Ill. Psychosomatics, 52(3), 199-209. doi:10.1016/j.psym.2011.01.036.



Bakomliggande orsaker till patienternas val av KAM terapier:

Dodds, S., Bulmer, S., & Murphy, A. (2014). Consumer value in complementary and alternative medicine (CAM) health care services. Australasian Marketing Journal (AMJ), 22(3), 218-229. doi:10.1016/j.ausmj.2014.08.004.


Franzel, B., Schwiegershausen, M., Heusser, P., & Berger, B. (2013). Individualised medicine from the perspectives of patients using complementary therapies: a meta-ethnography approach. BMC Complementary and Alternative Medicine, 13(124). doi:10.1186/1472-6882-13-124. 


Heusser, P., Scheffer, C., Neumann, M., Tauschel, D., & Edelhäuser, F. (2012). Towards non-reductionistic medical anthropology, medical education and practitioner–patient-interaction: The example of Anthroposophic Medicine. Patient Education and Counseling, 89(3), 455-460. doi:10.1016/j.pec.2012.01.004.



Integrativ vård i andra länder:

I Storbritannien öppnas nu ett sjukhus med integrativ behandling 

http://www.ytterjarnaforum.se/vard-omsorg/prins-charles-oppnar-holistiskt-sjukhus

Källan till den svenska informationen angående ett nytt integrativt sjukhus i UK:

https://www.dailymail.co.uk/news/article-4700224/Prince-Charles-opens-holistic-clinic-Dumfries-House.html


I Tyskland använder 2/3 delar av läkarna alternativa behandlingsmetoder 

http://apps.who.int/medicinedocs/en/d/Jh2943e/7.6.html#Jh2943e.7.6


Även president Obama initierade 2015 en ny mer förebyggande inriktning på hälsovården

html https://obamawhitehouse.archives.gov/the-press-office/2015/01/30/fact-sheet-president-obama-s-precision-medicine-initiative


Harris, P. E., Cooper, K. L., Relton, C., & Thomas, K. J. (2012). Prevalence of complementary and alternative medicine (CAM) use by the general population: A systematic review and update. International Journal of Clinical Practice, 66(10), 924-939. doi:10.1111/j.1742-1241.2012.02945.x


Marian, F., Widmer, M., Herren, S., Dönges, A., & Busato, A. (2006). Physicians’ Philosophy of Care: A Comparison of Complementary and Conventional Medicine. Forschende Komplementärmedizin / Research in Complementary Medicine, 13(2), 70-77. doi:10.1159/000090735. 


McEwen, B. S. (2017). Integrative medicine: Breaking down silos of knowledge and practice an epigenetic approach. Metabolism, 69. doi: 10.1016/j.metabol.2017.01.018. https://www.rxlist.com/remicade-drug.htm


Peters, D. (1996). Complementary medicine in practice. Integrating Complementary Therapies in Primary Care, 3-24. doi:10.1016/b978-044306345-9.50004-9.


Definition av WHO http://www.who.int/traditional-complementary-integrative-medicine/about/en/



Ökad cancerrisk av immundämpande mediciner och antibiotika:

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12500

 

Information från svenska 1177:

https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Remicade/

https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Enbrel/


Vilket kan jämföras med internationell information:

https://www.rxlist.com/remicade-drug.htm

https://www.rxlist.com/enbrel-drug.htm


Antibiotika ökar cancerrisken:

Kilkkinen, A., Rissanen, H., Klaukka, T., Pukkala, E., Heliövaara, M., Huovinen, P., . . . Knekt, P. (2008). Antibiotic use predicts an increased risk of cancer. International Journal of Cancer, 123(9), 2152-2155. doi:10.1002/ijc.23622


Kaatsch, P., Scheidemann-Wesp, U., & Schüz, J. (2010). Maternal use of antibiotics and cancer in the offspring: Results of a case–control study in Germany. Cancer Causes & Control, 21(8), 1335-1345. doi:10.1007/s10552-010-9561-2


Tamim, H. M., Hajeer, A. H., Boivin, J., & Collet, J. (2010). Association between antibiotic use and risk of prostate cancer. International Journal of Cancer. doi:10.1002/ijc.25139


Cao, Y., Wu, K., Mehta, R., Drew, D. A., Song, M., Lochhead, P., . . . Chan, A. T. (2017). Long-term use of antibiotics and risk of colorectal adenoma. Gut 67:672-678. doi:10.1136/gutjnl-2016-313413

                                                         Copyright © Chris Jörgenfelt